Här sitter Göran i sin gesällstol. Bilden är fotograferad i Kyrkskolans lärarbostad. På väggen hänger gesällbrevet som han tilldelades den 21 april 1959 i samband med att hans arbete godkändes av hantverksföreningens granskningsnämnd. I ett tidningsurklipp från Hallands Nyheter framgår det att Göran spenderade totalt 120 arbetstimmar av de 150 tillåtna för att tillverka karmstolen. I artikeln framgår det vidare att den bakomliggande drivkraften till det genomgångna provet går att finna i ett levande intresse för möbelsnickeri och en avsikt om att komma vidare och utveckla sig inom området.
Eftersom Göran inte hade någon formell utbildning som slöjdlärare då han tillträdde tjänsten i Veddige Centralskola hösten 1958 blev gesällarbetet naturligtvis ett kvitto på att han hade goda kunskaper på området. Men själva slöjdlärarutbildningen skaffade han sig först i efterhand under påföljande år då han med beviljad tjänstledighet kunde utbilda sig på Nääs slöjdlärarseminarium, nordost om Göteborg.
Förutom en genomgången ungdomsledarutbildning på St. Sigfrids folkhögskola och gedigna erfarenheter inom möbelsnickeri var förmodligen erfarenheterna från föreningsarbete inom nykterhetsrörelsen en annan avgörande merit vid anställningen. Till saken hör att en av skolstyrelsens ledamöter, Gunnar Antonsson, lantbrukare från Derome och tillika aktiv i traktens nykterhetsrörelse, såg en framtida potential i Göran och en möjlighet att ”slå två flugor i en smäll”, som han lär ha uttryck det. Antonsson övertygade de övriga ledamöterna i skolstyrelsen om att Fager ”var rätt person och av rätta virket” och därmed blev Göran Veddiges första heltidsanställda slöjdlärare. Det dröjde heller inte länge innan han valdes in i kommunens barnavårds- och nykterhetsnämnd. Lärare hade hög status i samhället på den här tiden. Småningom kom Göran också att blåsa liv i den slumrande IOGT-ungdomslogen Viskans Ros, men det är en annan historia.