Det är examensdag i klass fem. Framme vid tavlan står vår klasslärare Lennart Bengtsson och håller ett förhör i geografi. Utanför bilden sitter vi elever på helspänn i bänkarna som för dagen pryds med små buketter innehållandes liljekonvalj, syren, och annan blomster för årstiden. Idag är det finkläder som gäller och i salen står förväntansfulla föräldrar uppklämda utmed väggarna andäktigt iakttagande sina telningar under den geografiska kunskapskontrollen. Enligt tradition har vi elever varit i skolan dagen innan examensdagen och pyntat vårt klassrum med björkris och blommor. Några har dekorerat svarta tavlan (som är grön) med färgglada blomsterillustrationer som omsluter välkomsthälsningen till examensdagen 1965. Efter den korta uppvisningslektionen, som även innehåller några glada sånger med somrigt anslag, är det uppställning på skolgården och avgång för alla klasser i samlad tropp till kyrkan där tal av rektor och präst och Den blomstertid nu kommer väntar. Efter avslutningsceremonin i kyrkan återstår endast en kort återsamling i klassrummet för betygsutdelning innan friheten och det hägrande sommarlovet tar vid.
När jag ser tillbaka på min skoltid finns det vissa lärare som har gjort ett större intryck på mig än andra. Lennart Bengtsson är en av dom. Bengtsson var relativt ny som lärare då han tog över vår klass i femman. Till skillnad från den vedertagna katederundervisning som var standard i folkskolan introducerade han tematiska arbetetsmetoder där särskilt bilden och det visuella kom till användning i den kunskapande processen. Det visuella arbetet i skolan på den tiden baserade sig annars helt och hållet på tankegångar om det fria skapandet och en massa diffusa föreställningar om konst. I det tematiska arbetet om havet och stranden som genomfördes på vårterminen i femman var utgångspunkten emellertid en annan. Här inleddes arbetet med exkursion på havsstranden där material och visuella intryck samlades in genom ett iakttagande dokumentations- och skissarbete för att senare bearbetas visuellt och slutligen kommuniceras i form av en stor visualisering över havsstrandens djur- och växtliv. Ibland vill jag tro att det var här jag anade det visuellas betydelse för inlärning och kunskapande för första gången och att det var här intresset för visuellt tänkande och min framtida profession grundlades. Om inte, så är det i alla fall en lockande efterkonstruktion.